dalajanta

Tiden rulla fort förbi. Ebbe är tre månader redan. Och just nu är han i nån fas som går ut på att driva sin mamma till vansinne. Han värgar sova. Vet inte vad jag gör för fel, om jag gör fel. Han blir övertrött och gallskriker istället. Men trots det så är han ju det finaste som finns. Jag har slutat amma. Först kändes det lite ledsamt, men samtidigt lite skönt, efetrsom det aldrig riktigt funkade bra.

Saker vi längtar efter och ser fram emot nu är, lite sommar värme, johannes semester, midsommarkals, till heby och sala. Och att ebbe blir sin vanliga jag igen. Det sista mest tror jag.

Uch känns som jag bara klagar. Återkommer när jag är på bättre humör. Lovar att lägga ut nya bilder snart.

KRAM